God kväll,

Barnen sover, Jonas kollar tv och jag tänkte koppla av med några sidor i boken jag läser.

Dagen har varit upp och ner. Städat på mitt skrivbord, rensat bland papper och rensat i datorn. Känns fortfarande overkligt att jag inte ska åka och jobba på MiROi på måndag. Innan jag lämnade personalrummet för sista gången i eftermiddags, med flaggan i top, hade mina fantastiska kollegor köpt 20 oranga rosor. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, fasaden släppte och verkligheten kom ikapp helt enkelt. Fy det var jobbigt! Jag tyckte verkligen om mina kollegor jag jobbade med. Alla var fantastiska på sitt lilla vis. Det var fler än jag som grät, så beviset på att man är omtyckt och uppskattad för den jag är, kunde inte bli starkare.

Men som sagt, nya mål med nya möjligheter kommer att komma. Redan på tisdag kanske? Det är nämligen första dagen som jag ligger inne i vikariebanken för hemtjänsten/larmet natt,dag,kväll. Även om detta inte är ett jobb jag vill stanna på i all evighet, är det en möjlighet att få mer erfarenhet av vården och komma mitt slutmål ett steg närmare...jag vet nämligen vad jag vill bli när jag blir stor!

Så du får sova så gott! Ta hand om varandra och må väl!

Mina rosor jag fick <3